Solceller på vintern – vad de ger, när snön får ligga och hur du möter vinterns elpriser

Producerar solceller på vintern?

Ja – solcellerna producerar så länge det är tillräckligt ljust och panelerna inte är helt täckta. Men mellan november och februari står solen lågt, dagarna är korta och himlen ofta mulen. Enligt Energimyndigheten sker bara en mycket liten del av en solcellsanläggnings årliga produktion under vintern. Solen skiner dessutom olika mycket olika år, så ingen månad blir den andra lik.

Kylan i sig är inget problem. Solcellspaneler arbetar tvärtom effektivare i låg temperatur än en het sommardag – hur mycket anges som temperaturkoefficient i panelens datablad. Det som saknas på vintern är ljuset, inte kylan. En klar och kall dag mot slutet av vintern kan därför ge bra produktion när snön har glidit av.

Lutningen spelar roll under det mörka halvåret. Energimyndigheten skriver att en högre lutning ger mer el under tidig vår och sen höst, då elpriserna vanligtvis är lite högre än på sommaren, och att en brantare lutning hjälper snön att glida av. På platta tak lutas panelerna normalt upp 10–20 grader mot söder.

Vill du se hur ljuset varierar över året där du bor kan du använda SMHI:s uppgifter om globalstrålning, EU-kommissionens beräkningsverktyg PVGIS eller kommunens solkarta. Har du redan solceller är den bästa jämförelsen din egen produktion samma månad förra året.

Så läser du vinterproduktionen i appen

Jämför december med december – inte med juni. Att produktionen en mörk vecka är en bråkdel av sommarens är helt normalt. Lika normalt är att växelriktaren står i vänteläge en snötäckt morgon, eller att portalen visar en varning om låg spänning från panelerna tills snön har smält.

Det som är värt att reagera på är ett mönster som inte stämmer med vädret:

• Ingen produktion alls flera klara dagar i rad trots att panelerna är snöfria.
• Återkommande larm eller felkoder som inte försvinner när vädret blir bättre.
• Att portalen har slutat uppdatera – då saknas data, och det är inte samma sak som att anläggningen har stannat.

Spara gärna en skärmbild av produktionen i oktober nu. Den blir ett bra jämförelseunderlag i vår. Läs mer i Solceller producerar mindre än väntat och om felsökning av växelriktare.

Snö på solcellerna – låt den oftast ligga

Energimyndigheten är tydlig: vanligtvis behöver du inte skotta bort snö från solcellerna. Eftersom så lite av årets el produceras på vintern förlorar du inte mycket på att snön ligger kvar, och kostnaden för att ta bort den överstiger normalt värdet av elen. Du riskerar dessutom att skada panelerna och att själv falla från taket. På lutande tak glider snön av när vårsolen börjar värma.

Undantaget är mycket stora snömängder. Då kan det enligt Energimyndigheten finnas skäl att skotta taket och försiktigt borsta bort snö från modulerna för panelernas och takets skull – men bara av någon som använder säkerhetsutrustning mot fall. Använd aldrig spade, skrapa eller hyvel mot panelerna. Snöskottning kan skada både moduler och kablar, och du ska aldrig gå på en panel: punktbelastning kan ge mikrosprickor i cellerna. Snö som ligger jämnt fördelad är däremot ingen fara för panelen.

Två saker är bra att känna till om snölast och snöras:

• Tak ska vara dimensionerade för den snölast som kan förekomma på platsen. Enligt Energimyndigheten ligger den dimensionerande snölasten normalt mellan 150 och 350 kg/m², och hur mycket snö panelerna tål varierar mellan modeller.
• Takmonterade solceller höjer taknivån och kan påverka hur ett befintligt snörasskydd fungerar. Kontrollera det vid installationen – inte först när snön rasar ner mot entrén.

Mer om skillnaden mellan snö och smuts finns i Behöver solpaneler tvättas?.

Elpriserna vintern 2026/2027 – vad myndigheterna säger

Den 9 oktober 2026 skrev Energimyndigheten att utgångsläget inför vintern 2026/2027 är mer ansträngt än de senaste åren. Under september steg elpriserna i alla svenska elområden, mest i södra Sverige. Förklaringarna var bland annat att flera kärnkraftsreaktorer var ur drift, låga nivåer i de nordiska vattenmagasinen efter en torr period, begränsad överföringskapacitet och höga energi- och bränslepriser i Europa.

”Risken för perioder med höga elpriser är förhöjd i vinter, men det finns inga indikationer på effektbrist i det svenska elsystemet”, säger Sandra Lindström, enhetschef på Energimyndigheten. Svenska kraftnät gör samma bedömning: förhöjd risk för höga elpriser och stora prisskillnader, men låg risk för effektbrist. Samtidigt kan priserna dämpas när reaktorerna successivt kommer tillbaka i drift under hösten, och vädret – nederbörd, vind och kyla – avgör mycket.

Linköping och resten av Östergötland ligger i elområde 3. Ingen kan säga exakt vad elen kommer att kosta i januari, och vi gör inga prisprognoser. Men en vinter med stora prisskillnader mellan dygnets timmar och kvartar är just den situation där det lönar sig att styra när huset använder el.

Vad du kan göra i vinter med batteri, laddbox och styrning

På sommaren handlar ett batteri mest om att spara solelöverskott till kvällen. På vintern finns det sällan något överskott att spara. Då flyttas fokus till två andra saker: att använda el när den är billig och att hålla nere effekttopparna.

• Prisstyrning: sedan den 1 oktober 2025 sätts elpriset per kvart. Ett batteri kan, om systemet och elavtalet stödjer det, ladda när priset är lågt och leverera när det är högt. Prisskillnaden måste dock täcka förluster och slitage – läs mer i elprisarbitrage med batteri.
• Effekttoppar: i Linköping har Tekniska verken en säsongsindelad effektavgift för privatkunder i villa, radhus och fritidshus med huvudsäkring 16–63 A, och i prislistan för 2026 är den högre under november–mars än under resten av året. Ett batteri som laddar från nätet samtidigt som värmepumpen går kan skapa en ny topp, så styrningen behöver ta hänsyn till både pris och tariff. Se effektavgifter 2026.
• Elbilsladdning: låt laddboxen ladda nattetid eller i billiga perioder och använd lastbalansering så att bilen inte laddar fullt samtidigt som spisen och värmen. Se lastbalansering för laddbox.
• Grön teknik: vill du skaffa batteri med skattereduktion krävs att det helt eller delvis lagrar egenproducerad el och är kopplat till solceller, enligt Skatteverket. Läs om reglerna i Grön teknik 2026.

Vilken kombination som är rimlig beror på din förbrukning, huvudsäkring, nättariff och utrustning. Det går att räkna på – men bara med dina egna siffror. Börja gärna med Batterikompassen.

Strömavbrott i vinter – fungerar solcellerna då?

En vanlig nätansluten solcellsanläggning stängs av när elnätet försvinner, även mitt på dagen. Det är en säkerhetsfunktion som skyddar dem som arbetar på nätet. Solceller ger alltså inte reservkraft av sig själva.

Vill du ha el vid ett avbrott krävs ett batteri och en växelriktare med ö-drift eller reservkraftsfunktion, och installationen måste utformas för det: vilka laster som ska fungera, hur huset kopplas bort från nätet och hur funktionen provas. Läs mer i Fungerar solceller och batteri vid strömavbrott? och om reservkraft för villan.

Checklista inför vintern

• Kontrollera att anläggningen är online och inte visar några aktiva larm.
• Spara en produktionsgraf från hösten som jämförelse till våren.
• Titta från marken på panelerna, kablarna och snörasskyddet. Energimyndigheten rekommenderar en årlig översyn, gärna på våren när snön har smält.
• Har du batteri: se över laddschema och prisstyrning inför vintertariffen, och kontrollera att batteriet står där tillverkarens temperaturkrav uppfylls.
• Har du laddbox: schemalägg laddningen och kontrollera att lastbalanseringen fungerar.
• Planerar du reservkraft: bestäm vilka laster som är viktigast – värme, kyl och frys, vatten och internet.

Behöver anläggningen ses över hjälper vi till med solcellsservice och felanmälan. Funderar du på solceller eller batteri till nästa säsong är vintern en bra tid att planera. LjusVolt har kontor i Linköping och arbetar i hela Östergötland. Vi sköter hela jobbet, även anmälan till elnätsföretaget, och kommer gärna ut på ett kostnadsfritt hembesök.