Elprisarbitrage med batteri – lönar det sig med kvartspriser?

Vad betyder elprisarbitrage?

Grundidén är att ladda batteriet när elen är billigare och använda eller sälja energin när priset är högre. Energimyndigheten beskriver att kunder med tidsbaserad debitering kan styra elanvändning mot perioder med lägre pris och använda batterier för att flytta energi.

Sedan den 1 oktober 2025 sätts priset på dagen före-marknaden per kvart i stället för per timme. Det ger fler prisskillnader att styra mot, men kräver att batteriet styrs automatiskt efter aktuell prisdata. Om du själv debiteras per kvart beror på ditt elavtal.

Så räknar du: prisskillnad minus förluster

Ett förenklat exempel med enbart spotpris: du laddar 10 kWh när elen kostar 0,30 kr/kWh och använder energin när den kostar 1,30 kr/kWh. Om batteriet har 90 % verkningsgrad tur och retur får du ut 9 kWh. Du har köpt el för 3,00 kr och slipper köpa el för 9 × 1,30 = 11,70 kr – en skillnad på 8,70 kr för den laddcykeln. Priserna och verkningsgraden är bara exempel.

8,70 kr är skillnaden i spotkostnad, inte nettobesparingen. Jämför hela den rörliga kostnaden för 10 kWh laddning med den kostnad för 9 kWh nätköp du undviker senare. Ta med överföringsavgift, energiskatt, elhandlarens rörliga påslag och moms på samma grund i båda leden. Fasta avgifter som inte påverkas av användningen ska inte räknas som en besparing.

Om samma rörliga avgift tillkommer per kWh vid båda tidpunkterna belastar den också den 1 kWh som går förlorad i exemplet. Avgifter kan dessutom variera med tid eller tariff. Effektavgift, eventuella styr- eller tjänsteavgifter och batterislitage behöver bedömas separat. Vid försäljning jämförs i stället faktisk exportersättning med laddkostnaden. Dimensionera inte batteriet efter hur stora prisskillnaderna ser ut en enskild dag.

Arbitrage och effektavgift – ladda inte in en ny topp

Ett batteri som laddar från nätet när elen är billig drar effekt. Om laddningen sker samtidigt som annan stor förbrukning kan den skapa en ny effekttopp. I ett nät med effektavgift kan det kosta mer än prisskillnaden sparar.

Hos Tekniska verken i Linköping räknas effektavgiften i prislista standard på medelvärdet av månadens fem högsta timtoppar, och vintertid är avgiften 45 kr per kW och månad (2026, inklusive moms). Om nätladdning höjer det medelvärdet med 2 kW kostar det 90 kr extra den månaden. En bra styrning begränsar därför laddeffekten och tar hänsyn till både kvartspris och nättariff. Läs mer i vår guide om effektavgifter.

Egen solel är oftast värd mer än export

Skattereduktionen på 60 öre per kWh för inmatad el togs bort från den 1 januari 2026. För den som har solceller är det därför ofta mer värt att lagra eget överskott och använda det senare än att sälja det. Arbitrage från nätet och lagring av solel konkurrerar om samma batterikapacitet, så styrningen behöver prioritera.

Planerar du ett batteri? Som privatperson kan du få skattereduktion för grön teknik med 50 % av kostnaden för arbete och material, högst 50 000 kr per person och år (Skatteverket, regler för 2026), om batteriet lagrar egenproducerad el och kopplas till solceller. Vilka nivåer som gäller för 2027 är inte fastställt när detta skrivs.

Kombinera flera användningsfall

I många fastigheter kan samma batteri användas för flera mål: ökad egenanvändning av solel, peak shaving, prisstyrning och i vissa fall externa flexibilitets- eller stödtjänster. Men funktionerna kan konkurrera om samma batterikapacitet.

En bra styrstrategi prioriterar därför vilka tjänster som är viktigast och reserverar rätt effekt och energimängd för dem.

Lönar sig arbitrage i SE3?

Det finns inget generellt svar. Under 2025 var snittpriset i SE3 51,1 öre/kWh enligt Energiföretagen, men det är prisskillnaderna under dygnet – inte snittpriset – som avgör arbitragevärdet. Utgå från dina egna förbrukningsdata, ditt elavtal och din nättariff, och se arbitrage som ett tillskott snarare än huvudskälet till ett batteri.